Den långa jakten på lyckan.

Jag tror att vårt mänskliga syfte är att jaga lyckan. Söka förnöjdheten med lykta land och rike runt. Vissa de är nöjda med att stanna i sin barndomsstads trygghet medan vissa de söker sig ut. Men oavsett hur hårt vi försöker så är man aldrig riktigt nöjd, det är alltid något som felar. Då jagar man vidare med förhoppningen att nästa kille, nästa stad, nästa plagg osv. ska vara det som ger en lyckan. Men tänk om den sortens lycka inte går att finna i yttre ting? Tänk om den sortens innerliga lycka vi alla längtar så hårt efter bara finns att finna på insidan??