Trött poesi.

Mitt medvetande leker lekar med mina sinnen
skuggorna av en existens som inte
är här
lindar sig kring mina tankar
som en rökridå

Hans ögon, det där leendet
som avväpnar
dröjer sig kvar som en värme
precis där
sängen är som kallast

Doften dröjer sig kvar
vägrar gå
har lagt sig tillrätta
och ser på mig
med en trotsig blick

Som för att säga;
Du..
Jag hör hemma här
mitt emellan
dina drömmar
och din verklighet



Nicolai Dunger – Too Free To Be Gone