Morsdag Eller Varför jag älskar min Mamma!!

Idag är det Morsdag, och jag tänkte ta tillfället i akt och berätta varför jag aldrig, aldrig, ALDRIG mot några som helst summor och löften skulle byta bort min mamma!!
Min mamma födde fram mig ur sin kropp när hon var 19 år gammal och från den dagen och framåt har hon älskat mig, gött mig, kramat mig, oroat sig för mig (speciellt oroat sig tror jag..)
Min mamma skämtar ibland om att hon inte vet om jag är hennes eller ej då hon var så borta när jag föddes att hon inte såg mig förrän X antal timmar efter.

Hon har sprungit napp-rally upp och nerför trappor (för att ge mig en ny napp när jag spottat ut den andra. Jag spottade alltid ut den andra och mamma samlade därför ihop alla napparna på byrån utanför mitt rum varje kväll i ren förberedelse!)

Hon har plåstrat om min knän när jag cyklat omkull och förstört mina finkläder, trots att jag inte fick ut och cykla i dem.

Hon har bakat kakor, fixat födelsedagskalas, städat, och fixat. Blåst upp ballonger, slagit in paket..

Hon har pussat mig, kramat mig och älskat mig genom all de stunder då jag minst förtjänat det.
Hon gav mig kärlek när jag strulade på högstadiet och aldrig skötte mig.
Hon tog mig i försvar när jag blev punkare, Emo och Gothare.

Hon höll min hand när jag låg på sjukhus, hon var med när de satte mitt dränage (även om hon höll på att svimma av det... Men hon var där och hon höll min hand hårt medan mina tårar strömmade nerför mina kinder. Det gjorde apont!!)

Hon svarar i telefonen mitt i nätterna när jag har små underliga livskriser till höger och vänster!
Hon springer på loppisar med mig även om det ofta betyder att vi grälar lite med varandra för att vi har olika sätt att titta på. Hon strosar fram i sakta mak, medan jag kan vara en riktig Bulldozer stundvis.
Hon lider av sarkasmen och Ironin på precis samma sätt som jag, vi kan vara lika burdusa båda två. Och även om hon öppet förnekar det så har vi samma temperament!

Hon har lärt mig allt jag kan och vet om medkänsla, kärlek och uppoffring.
Hon lyssnar på mig (om än ibland med en suck och en lätt skakning på huvudet!)
Kramar mig när jag är ledsen och behöver en famn att gråta i.
Skrattar med mig när livet är galet.
Hon uppmuntrar mina drömmar, ger mig luft under vingarna och ger mig en plats att landa på när jag flyger för nära solen.

Min mamma är världens ljuvligaste, roligaste, vackraste, mest medkännande, och fantastiska kvinna!
Jag VET dessutom att jag inte är den enda som tycker så... Många av mina vänner har blivit precis lika charmade av min snygga och trevliga mamma.

Min mamma är MIN MAMMA!! Och gudarna ska veta att jag älskar henne!!

Klänningen!

Jag har suttit och knåpat på en klänning de senaste dagarna, och idag blev den äntligen färdig!
Meningen var först att det skulle vara vanliga axelband men eftersom knåpandet började bli en börda på mitt tålamod så gjorde jag det en liten förenklad variant. Det blev halterneck istället!!

Jag blev ganska nöjd iallafall!!

Loppisfynden!!

Idag har jag varit uppe med tuppen. Det var en tur till Saker & Ting som stod på schemat. Så jag slet upp kombon ur hennes nattsömn, erbjöd kaffe och slet ut henne till bussen!! Det var massa folk där, både som skulle sälja och som skulle shoppa :)
Men fynden infann sig!

Koftan hade jag spanat in redan när de sålde den på HM, och gissa min lycka när jag lyckas finna den på Saker & Ting för 20 Kronor!! *Bliss*

Skorna köpte jag av en väldigt välklädd kvinna i 50års åldern, hon var supertjusig! 40 kronor blankt och väl värda pengar! Det är precis de skor som jag letat efter!

Jag har även fyndat en urläcker väska, ett kanonsnyggt skärp och diverse attiraljer till sylådan! Kantband, tryckknappar och ett himla snyggt tyg från Thailand. Kombon hittade två "Little Miss ...." tröjor som kommer att passa henne som en hand i handske.

Efter fyndandet så drog jag med mig Mams och Lillasyster till Fantasi (Kombon var också med ofcourse!) där blev det frukost som avrundades med tårta *Yum yum yum*

Söta Tanter!

Ibland bara älskar jag mina damer, de vet precis hur de ska göra för att jag ska gå därifrån med ett leende trots att det är jag som ska lämna dem glada och nöjda.

Ikväll la en av damerna sin hand mot min kind efter att jag stoppat om henne och så sa hon; "Vet du vad jag skulle vilja göra??" (Min tankar flög åt; Ge mig en örfil?? Gå ut och dansa? Dricka vin??...)
Så jag frågade henne vad hon skull vilja göra, och hon svarade mig; "Jag skulle vilja gå ut i skogen och plocka en stor bukett vitsippor och blåsippor och ge till dig Guldlock (Det är hennes namn på mig)... Men jag kan inte..."

Kan man göra något annat än att smälta lite? Det var utan tvekan dagens gulligaste kommentar, bara det att hon vill plocka blommor till Mig...

Dagens roligaste kommentar var utan tvekan; "Nej det där var ingenting anmärkningsvärt, Du ser onormalt normal ut idag" (Ska tilläggas att den här damen tycker att det är jätteroligt att följa mina stilar och hårfärger, och enligt henne så var lila byxor, svart tröja, rutig sjal och svart 60-tals kavaj med rosetter alldeles för "normalt"!!!)

Som sagt mina tanter är så söta, rara och stundvis riktigt underbara!!

The second you sleep (Saybia)

Något gott!!

Jag fick ett ryck och bakade lite muffins med björnbärssylt till mötet på jobbet imorgon.
Jag tänkte att de skulle dekoreras med lite frosting när de väl har svalnat, så att de blir sådär fantastiskt söta och gulliga att man bara vill kräka lite över dem. Just the way I like them!! Jag tänkte att 12 stycken förmodligen kommer att räcka då det troligen inte kommer fler till mötet (det hoppas jag inte att det gör iallafall!)

Jag gillar sommaren och värmen, jag blir så kreativ då, får så mycket gjort och allt känns snäppet roligare just nu.

Flödande Kreativa Kjolar!

Man kan sy så mycket roligt med gamla lakan! Återvinning är ledordet!

Jag syr ganska mycket just nu. Det har blivit mycket kjolar då jag finner dem enkla att sy och inte behöver några mönster då jag vet hur pass mycket tyg som krävs för att göra dem som jag vill ha dem. De kjolar jag sytt de senaste dagarna får mig att tänka lite på Husgudinnan Underbara Clara! Hon är en ganska stor dos fantastisk!
Den understa kjolen ska dock få en rosett vid pudeln också för att riktigt få känslan av gulle-gull.

Jag flyttar mig ut...

Istället för att gömma mig inomhus så har jag flyttat mig och mina tankar ut i solen. Jag har brett ut min filt , lagt mig iordning. Nu ligger jag och njuter av vinden i mitt hår, solen på mina ben och musiken i mina öron. Istället för att uggla bort min dag inomhus och vänta på kvällsolen på balkongen så gick jag ut nu, helt allena och sjönk ihop i njutningsfull hög. Jag lyssnar på soul och ser molnen glida förbi i sakta mak. Välkommen lättja!!

Del 2 av bestyren!

Väl hemma igen, när vädret hade mulnat till lite så bakade Kombon Rabarberpaj! Hennes pajer är fantastiska!! Jag ställde mig och bakade Mjuk Pepparkaka, la mina soltorkade tomater i blöt och rensade Salvian som skulle torkas. Den mjuka Pepparkakan blev dock inte lyckad, den blev döbakt längst ner i formen. Får prova att baka den i avlång brödform nästa gång och se om det går bättre, misstänker skarpt att det kommer att fungera då!

Ibland är det skönt att få mycket gjort på en gång, det kompenserar för de dagar jag hittar på annat....

Del 1 av sommarbestyr!

Det har varit sommar hela helgen och det har varit så underbart! Jag har lagat somriga middagar (lax och massa grönt!!) Jag har sprungit barfota i en trädgård och rensat ogräs. Jag hade faktiskt glömt känslan av jord mellan tårna, men gud! Den känslan har något väldigt tilltalande. Jag har tyvärr ingen egen trädgård att pula med men jag har en trädgårdsägare vars lilla plätt jag ockuperar (trädgårdockupant ftw!!) En liten plätt där jag planterat smultron, salvia, citronmeliss, liljor, en magnolia (och den klarade vintern!!) dock klarade inte min Rosmarin vintern alls...

En enda mening.

Jag är död... Lovar!!

why??

Varför har vissa män sådana där leenden som totalt avväpnar en??
Du ser en kille som ser ganska alldaglig ut, muskligt byggd och han har egentligen ingenting som verkligen fastnar förrän han ler... Han ler och du börjar fnissa som en 14åring och blir tomatröd i hela ansiktet..
Helt plötsligt har denna man/pojk något som bara griper tag, ruskar dig och örfilar dig. Något som fullkomligt skriker efter din uppmärksamhet. Något som ger ett sug i magen som är livsfarligt, detta sug kan leda till att löften bryts. Saker man svurit på blir helt irrelevanta inför ett sådant leende. Livsfarligt!

Och allt detta för en alldaglig, solbränd, muskulös, lång man med ett ljuvligt smittande leende...

Kalla mig karltokig för det är jag :)


Edit; Denne Man kommer att vara livsfarlig när han är 30 *grrrrr*

Frukosten!

Jag är återigen uppe tidigt, jag tycks sällan ha något val numera.
Så jag sitter med en rejäl frukost framför mig eftersom det tydligen ska vara nyttigt med en sådan försöker jag äta på morgnarna numer. Det går så där...

Hade hellre bara svept en kaffe på vägen till jobbet men men..

Godmorgon btw..

Onsdag kväll..

Hmmm... Fundersam... Tänker... Filosoferar...
"Man kanske skulle gå och lägga sig..."
"Ska ju trots allt upp imorgon"
"Attan... Jag vill verkligen inte upp.. sömn skulle vara ruggigt trevligt.."
"Oh well.. Lika bra.. Sov gott!!"

Som jag ser ut nu..

Precis så här kan man se ut en dag i Maj..
Innan jobbet börjar och man njuter av att se solen utanför sitt fönster..

Men även i de ljusaste stunder kan man känna en stund av missplacerad melankoli. Det är 5 år sen nu. 5 år har gått sen det tog slut och lämpligt nog blev jag påmind om Honom idag, nästan på dagen som jag sist pratade med honom. Tänk att 5 år rusat förbi, så snabbt egentligen. Han krossade mitt hjärta och ibland kan jag inte låta bli att undra om han någon gång tänker på att det var ett hjärta som brast, drömmar som krossades och en själ som stod gråtandes kvar med ett huvud fullt av spillror och frågetecken. Nu kan jag le åt stunderna vi hade och se det vi hade för det det faktiskt var. En romans som passerat bäst-före-datum långt innan det brakade loss, att det var något bitterljuvt över oss som knappt kunde vara från varandra men som inte kunde vara med varandra heller. Aldrig sen dess har jag upplevt en ilska så stark, en kärlek så bitter, en glädje så bubblande. Allt var så mycket skarpare då, alla känslor.... var större på något sätt.. Men tänk.. hur mycket som förändrats sen den dagen i Maj för 5 år sen...

???

När inspirationen tryter
man är ett tomt blad och
inget vill ut

allt samlas på botten
av hjärtat och
inget vill ut

tårarna ligger på kanten
balanserar
men inget vill ut

så mycket tankar
men ord saknas
för inget vill ut

sitter med en pensel
och hjärtat som duk
men inget vill ut

vad gör man??

Edge of Desire - John Mayer (HQ + LYRICS) Full MP3

Denne man kan få mig att gråta vilken dag som helst..
Texter som tagna ur mitt hjärta och satta till ton.
Finns inte en känsla jag känt som han inte gjort något av...

Tänk.

Tänk jag är inte rödhårig längre. Jag är nu blond igen (även om det är en aning gulare just nu än jag vill ha det..)
Kändes som om det var dags att prova något lite nytt, Jag hade brunt hår när jag träffade E och jag hade skiftat till rött när jag träffade D.. så nu skiftar jag till blont när jag ska ha träff med mig själv..
Jag bakade igår, kanelbullar. Jag önskar att jag kunde säga att de blev de mest fantastiska kanelbullar jag någonsin gjort men tyvärr. Det blev högst medelmåttiga bullar, kombon tyckte om dem iallafall.

Vilka saker jag hittar på att göra bara för att slippa tänka på allt annat (som män, jobb och min onda fot :P)

Godmorgon btw..

Frukost!

Sitter med frukost framför mig.. En vana jag kämpar med att få in i mina rutiner. Kaffe, smoothie och yoghurt med hemmagjord musli. Muslin är god, men det är fortfarande tungt att äta så här dags på morgonen. Men det kommer väl så småningom..
Idag har jag helvetesturen på jobbet, jag var hemma 22.00 igår och nu ska jag på det igen och den delad tur dessutom. Att man kan vara så trött!!

Men vill man ha pengar att leva för så har man ju inget annat val än att snällt gå till jobbet och vara glad för att man har ett jobb!

Uppesittare.

Det finns stunder som man borde sova bort.. Detta är en av dem men jag tycks inte kunna slappna av så när jag fick ett litet pling i nallen av Mamma Carro så skyndade jag upp ur sängen med lite socialt liv i sikte. Jag har inte sett denna underbara kvinna sen nyår och hon har varit riktigt saknad.

Så nu sitter jag här och väntar spänt.. trots att sömn egentligen är det enda rätta då jag har tuffa tider framför mig på jobbet.

Men vem behöver sömn ändå??

Morgon igen.

Det är morgon... Igen...
Jag är lika utmattad som när jag somnade och jag ska snart gå till jobbet.

Zzz Zzz

Tomt!

Jag ska nog inte springa för att rensa min skalle, den blev så ordentligt tömd att jag i efterhand inte kunde komma på vad näsborre hette och kallade det för ögonbryn. Jag har lagt isbitar i mitt kaffe och nästan hällt mjölk i en tom mugg på bordet när mjölken egentligen skulle ner i kaffet med isbiten.

Jag har iallafall en kyl full med grönsaker, surdegsbröd som smakar som en liten bit av himlen och massor med god dricka.

Det artar sig trots mitt tomma huvud, tror att jag ska virka lite nu. För det behöver jag inte tänka på för att klara av..

Huvudrensning.

Nu har jag sprungit en lång runda bara för att rensa skallen. Ett desperat försök till att rensa mitt huvud, tränga undan alla dessa tankar som pockar på min uppmärksamhet. Tankar som är en del av mig som jag försöker förlika mig med. Jag har slutat tro på förträngning och försöker nu förlika mig med alla sidor av mig själv oavsett om de orsakat mig smärta och skam eller ej. I morse blev tankarna för många, för starka... Så jag sprang!
Nu är huvudet klarare och tankarna mildare.

Snart ska jag gå ut och iväg. Jag ska in till stan och handla lite grönsaker för att fylla på mitt förråd av saker som får mig att må bra! För det är ju det jag siktar på.. Att må bra i mig själv, med mig själv och i världen. Jag ska må bra helt enkelt!

Måndag Morgon.

Jag drömmer
ofta tunga drömmar

Vaknar med tårar i ögonen
och en svidande ensamhet

Sträcker ut min hand och klappar luften
där jag trodde att någon låg
som kunde trösta

Täckena känns plötsligt kvävande
rummet för varmt

Jag flyr till svalkande luft
och nikotin
trycker känslan längre ner
och försöker glömma.

Lustigt.

Det är lustigt hur man kan ha en perfekt dag och att det kan raseras på 2 sekunder.
Min dag har varit fullkomligt suverän. Jag har mediterat, ätit riktig frukost med nybakta bullar, tagit en promenad, handlat på second hand, möblerat om mitt vardagsrum till perfektion, hängt upp nya gardiner, städat, lagat god mat, njutit av kallt vitt vin och vattenmelon, snart virkat färdigt min nya köksmatta och allt detta, ALLT detta med massa skratt vid sidan. Idag har jag tyckt att livet varit fullkomligt underbart. Tills nu..

En grön prick och ett namn fick min mage att sjunka, 2 sekunders obetänksamhet sände ut stressignaler genom hela min varelse. En kort våg av saknad och det har fullkomligt överskuggat allt som var ljuvligt med den här dagen.
Kvar är bara den grå känslan av en fukt så påtaglig att den sätter sig i huden likt en tatuering. Kvar är känslan av förlust som är så påtaglig att det känns som om den likt en nära vän ligger nonchalant slängd över min säng och kväver ett fnitter med sina barnsliga händer. Allt detta på grund av 2 sekunders felkoppling.

Det var så nära att jag skrev, att jag bara slängde iväg ett litet ensligt hej. En undran över hur det var, hur det varit sen sist. Men det går ju inte.. Det är ju fel på så många sätt att jag inte ens kan börja beskriva det. Hur kan man vara så nära bara för att vara som 2 avvaktande främlingar 2 månader senare?

Ny dag!

Mitt rum badar i rosa sken när jag vaknar, jag har fortfarande en mental smak av gårdagens vin på mina läppar. Mina ögon är tunga och mitt hjärta är lugnt. När jag lyssnar efter i tystnaden så kan jag fortfarande känna ekon av den systerliga kärlek som vibrerade i hela huset igår. Det är magisk att ligga kvar under täcket, lyssna på klassisk musik och bara veta att all den känsla som fanns igår finns idag med. Detta är en av de saker som gör att jag tycker att det är kanon att bo med en vän. Jag slipper känna mig ensam, jag har trevligt sällskap (när och om jag vill), vill jag vara ifred så stänger jag min dörr. Men kvällar som igår skulle jag inte byta bort mot något. Morgnar som den här känns magiska, att ligga och lyssna på alla som vaknar. Höra livet återvända till lägenheterna.
Här ligger jag gärna och ler!

Njuta.

Min kväll har varit underbar! Jag har ätit god mat (Varmrökt lax och spenatsallad), druckit lite för mycket vin, virkat mattor och skrattat mig öm av de löjligaste anledningarna som går att finna. Jag har skrattat för skrattets skull och det har varit fantastiskt. Jag har ägnat mig åt kärringaktiviteter och planerat mitt vardagsrum. Imorgon blir det massa ommöblering. Allt ska byta plats, mattor ska ångas av och nya gardiner ska upp! Och det ska bli jättekul!

Trött.

Morgon och min första arbetsdag den här veckan och jag är så himla trött att det nästan är lite skrämmande. Jag börjar 7.00 idag och det känns en aning omänskligt men vad ska man göra mer än att stå ut?

Jag drömde så varmt inatt att jag vaknade gång på gång med köldbruten frossa och täcket på golvet. Jag drömmer ofta om saker som har varit men inatt drömde jag om kärlek. Jag drömde om utbyten av drömmar i mörkret, av viskningar. Jag drömde om en man som visste alla mina hemligheter, alla mina önskningar. Jag drömde om en innerlig kärlek och var så konfunderad när jag vaknade att jag inte ens kunde lista ut vad det var som tjöt bredvid sängen (Väckarklockan snoosad 3 ggr gillt!)

Nu är jag uppe och ser fram emot kaffet som ska drickas när jag är på plats på jobbet!

Min Resa.

Jag har beslutat mig för att ta en årslång själslig resa. 1 år av min tid för att fokusera på det som är mitt. Mina tankar, min vilja, mina drömmar!
Jag ska spendera 1 år av mitt liv för att hitta min plats, för att välja in och välja bort. För att sortera mitt jag i högar, rensa, luckra upp mina banor. För att slutligen se vad det blir av mig om jag lägger min fokus inåt.

Lyckan, Kärleken och Meningen med livet av Elizabeth Gilbert.
Den boken är min guide, min hörnsten. Håller på att läsa den för 10:e gången och varje gång märker jag nya synsätt som tilltalar, nya vägar att gå och nya viljor i mig själv inspirerade av boken. Jag köpte den för 10 kr en gång (för att det var billigt och den var självbiografisk) och har märkt att den på alla sätt och vis är värd vad jag gav och ännu mer än så. Den får mig att fundera på mitt eget andliga och världsliga sökande. Den får mig att förstå att det jag kallar spontanitet och "äventyrslusta" egentligen är en rusande jakt på tiden. Ack denna eteriska tid som jag aldrig kommer ikapp.
Och nu när jag läser den så inser jag att jag åter igen faller tillbaka till en sak en av mina damer sa till mig en gång;

"Ni unga är så olyckliga för att ni har så många val. Välj bort, För det måste du göra. Annars så kommer du alltid vara olycklig och dragen mellan dina val."

Därför sitter jag nu i startgroparna inför ett årslångt race som ska handla om mig och de val jag stänger vägarna till.

Tanke.

Anouk – Sacrifice

Man ska inte dricka Tia Maria solo. Man ska inte lyssna på The Czars. Man ska inte lyssna på Anouk. När man har jobbat bort sin helg och sin söndags kväll ska man sova, djupt och länge. Inte drabbas av någon sorts känslomässig insomnia.

Dagens Låt.

Maria Tipo – 'Goldberg' Variations BWV988 (Aria with divers variations): Aria

Morgon.

Ute är det grått och kyligt precis som det brukar anstå första Maj! Sommarmånaden som alltid börjar med kyla, grått dis och små skvättar regn. Detta måste utan tvekan vara en av de tråkigaste dagarna att jobba på, dels för vädret och dels för att det är första Maj.
Det är Arbetarnas dag och nog fasiken ska jag arbeta, 10,5 timme dessutom. Lite snällt kallat helvetesturen gud och alla andra instanser glömde. Det känns verkligen som slöseri på en dag när man varken får njuta av sin frukost eller sin kvällsmat utan du får hasta i dig frukosten tidigt på morgonen och sen får du slänga i dig din kvällsmat samtidigt som du är på väg ut genom dörren. Kan ju inte äta för tidigt då orkar man ju inte med kvällen. Och inte har jag någon rast på kvällen heller, Nope! 6,5 timme i sträck utan rast, utan ro.
Just nu, i denna sekund så verkar alla andra jobb så mycket bättre än detta underbetalda jobb som snarare går ut på att de äldre ska överleva hellre än att leva. Det behövs mer hjärta..