torsdag 28 april 2011

Chockad.

Nu är det verkligen bekräftat.
Jag ska absolut inte välja mina egna dejter.
Igår på Efterlyst var det ett inslag om en bedragare som lurar kvinnor på 100000-tals kronor.
Ryan kallar han sig tydligen.
Det är en av mina gamla internet-"ragg".
En man som jag spenderat många långa timmar med i telefon och på MSN.
Jag vet inte vad det var som fick mig att klicka på länken om sol-och-våraren som mamma la upp, men klickade gjorde jag och upp dök ett fruktansvärt bekant ansikte som jag kände igen alltför väl.
Ryan.
"Min" Ryan...
Min chock var enorm.
Följt av insikten om att jag aldrig mer ska välja mina egna dejter.
Någon som behagar välja åt mig?

onsdag 27 april 2011

O my geeezers!

Jag kan drömma så jävla sjuka drömmar!
I natt drömde jag att E och Herr F hade ett hemligt förhållande.
Jag visste, men jag fick inte säga något till Fru F eller C.
Och det blev så himla konstigt på något sätt.
Inte det att de hade ett förhållande men att inte kunna berätta det för Fru F.
Det värsta var att det verkade så "på riktigt" att jag vaknade och svor åt universum för att det kunde vara så elakt mot stackars Fru F.
Jag tyckte uppriktigt synd om henne tills jag kom på att de 2 troligen inte i enlighet med logikens lagar inte var kära i varandra på avstånd och planerade att lämna sina respektive för att flytta till Köpenhamn och bo i ett gay-kollektiv.
De pratade även om att skaffa barn med ett par flator så att de fick höra trampet av små fötter :S

Det hela var bara så märkligt!
Och som tur är fullkomligt orealistiskt.
Herr F skulle aldrig inleda en Gay romans bakom frugans rygg, dels för att han älskar sin fru och dels för att han absolut inte är gay.
E å andra sidan... Not so sure :P

tisdag 26 april 2011

Ålderstecken.

1. Jag kan till fullo identifiera mig med Cameron Diaz när hon i snygg, sexig och singel konstaterar att hennes bröst förflyttat sig neråt. *Armarna upp* 20. *Armarna ner* 28. *Suck*.

2. Jag tackar med gott mod nej till en spontan utekväll med motiveringen; "Meen.. Jag har ju redan fått på mig min pyjamas... och det är ju faktiskt en dag imorgon med"

3. Jag spanar in 18-åringar och konstaterar att; "Jo.. hade man bara varit några år yngre så hade jag raggat på honom direkt!"
Jag.. Tantsjuk?! Neeeejdå!

4. Mina syskon är närmre gymnasieåldern än jag, och då menar jag från olika håll. Mina yngsta syskon har närmre till att börja gymnasiet än den tid som förflutit sen jag slutade.

5. Mina vänner skaffar riktiga utbildningar OCH barn.

6. Jag dricker kaffe med kaka OCH finner det ypperligt gemytligt.

7. Jag gnäller när mina grannar håller fest, en lördag, trots att musiken oftast tystnar vid 23.00.

8. Jag vill verkligen inte gå ut på krogen. Hade jag velat bli slickad i örat av något ludet så hade jag besökt en kennel med små söta hundvalpar, och om jag inte vill höra vad andra säger och vad jag tänker så kan jag likaväl besöka Maxi i rusningstid en fredag.

9. Jag har själv börjat fundera på det där med familj.

10. Jag pratar med mina tanter om praktiska råd. Hur man enklast bakar den perfekta sockerkakan, hur man får bort fläckar osv. De som har läst Allers i så många år borde ju rimligen ha alla svaren.

11. Jag besöker H&M's ungdomsavdelning och inser att jodå.. Jag är för gammal för att gå runt med en tröja med sifferkombinationen 85. "Herreminskapare.. det var ju för bövelen ett år efter att jag föddes och troligen närmre 10 år innan de andra konsumenterna föddes."

12. Jag får kommentarer i stil med; "Du var ju riktigt snygg för en gammal skata" när jag avslöjar min ålder. Uppenbarligen ska jag inte vara ärlig.. "Nejdå.. Jag är 21....Yeah Right!"

13. De snuskiga förslagen från unga män på dejtingsidor har sinat, kvar har jag överviktiga 50-plussare med tre barn och en faiblesse för "mysiga hemmakvällar med goa kvinnor". *Hjälp!*

Shit pommes frites..
Jag börjar ju fan åldras.

lördag 23 april 2011

Lördag morgon.

Lördag morgon och mitt rum badar i solljus.
Kan man göra något annat än att le trots att det är sjukt tidigt en lördags morgon?
Jag ska jobba halva dagen idag, och det känns ganska lagom för att använda ett ruggigt svenskt uttryck.
Vi sticker ut lagom mycket, blir lagom arga och lagom kära.
Åtminstone om vi ska tro McDonalds-reklamen.
Det är dock ganska så uppenbart att den som skrev den reklamen inte varit i kontakt med mitt humör.

Nej, jag jobbar som sagt halva dagen men tänkte försöka smita upp om Loppisen på Gamlegårdens Centrum.
Man kan ju hitta något fynd och det skulle jag ju inte brista ut i gråt över.
Kläder är ju som bekant min drog, och second-hand-fyndade min livsstil.

Nu ska jag masa denna trötta och ack så tunga rumpa ut genom dörren och sen så får vi se om jag slutar gå när jag når jobbet eller om jag börjar leta boplats i Norrland om ett par dagar.
Adios!

torsdag 21 april 2011

Dagarna rör sig så snabbt.

Det är morgon, igen.
Ute är det redan sol, jag skymtar den genom träden som ännu inte fått blad.
Men knopparna kommer att brista när som helst.
Idag ska jag jobba, som vanligt, som jag alltid gör känns det som.
Jag ska jobba imorgon med, och på lördag.
Det är så mitt liv känns som massa dagars rusande mot sol, mot morgon, mot lugn.
Jag har allt som oftast ett krig inuti mig.
Ett krig mot mina egna demoner, ett krig mot min egen leda, mot min tristess och min äventyrslusta.
Ett krig som gör mig rastlös, något ofokuserad och förvirrad.

Och som vanligt vet jag inte vad fan jag ska göra åt det.

onsdag 20 april 2011

Tove Styrke - High And Low

Äntligen har jag hittat låten!! Jag har haft den i huvudet i flera dagar, men nu jäklar ska den spelas i sönder!

måndag 18 april 2011

Att det ska vara så knepigt.

Jag skrev en lång lysande text här igår kväll men tydligen kände inte Blogger för att publicera den så jag får ge det ett nytt försök.



Att det ska vara så förbenat knepigt.
Att man kan sluta känna saker men ändå inte sluta upp med meningslös attraktion.
Där var en Man som jag var förälskad i, som jag tyckte var ljuvlig men som saker inte funkade med antar jag att man kan säga.
Men jag kan inte sluta tycka att den Mannen ser helt fantastisk ut och varje gång den mannen befinner sig i min närhet så vill jag bara ta på honom.
Det kräver så mycket viljestyrka att hålla mina händer i styr att alla andra saker tillbakabildas i just den stunden.
Min hjärna kopplar ner, jag ser dubbelt och jag kan inte fokusera.
En något sjuk situation att befinna sig i.
Att längta efter något som är så ljuvligt och så förgörande på samma gång.
Att längta efter just det jag inte klarar av, lösa förbindelser.
Jag klara det helt enkelt inte.
Jag kan inte hålla mina känslor i styr och tappar bort mig själv på vägen.

Så vad gör jag?
Biter man i det sura äpplet och förnekar sig själv det man egentligen vill ha eller försöker man att bygga upp murar som gör att man inte tappar bort sig själv på kuppen?

Inte för att det egentligen spelar någon roll eftersom spelet är spelat från början till slut, men det kan ju vara bra att veta till nästa gång.

You! Me! Dancing?

Helgen har gått undan precis så snabbt som jag misstänkte att den skulle göra. Att vädret varit ganska bra har ju definitivt varit hjälpsamt.
Nu är det iaf måndag, påstås det åtminstone.
Solen skiner, jag är ledig och mina sandaler är framrotade ur den katastrofzon som anses vara min garderob.
Jag och Ankan planerar att promenera in till stan och våldgästa secondhanden. Där kan ju finnas fynd som jag missat.

Los Campesinos! – You! Me! Dancing!



Skickar en tanke till S. Snubblade över låten på min lista, och kan inte låta bli att skicka honom en varm tanke. En tanke med ett medföljande skratt.
Låten är väldigt somrig, och jag vill inget hellre än att skruva upp volymen till max och studsa runt i hela huset!
Idag kära vänner, är livet jäääääääkligt bra!

fredag 15 april 2011

Fredag.

Ahh!
Fredag!
Det betyder att det i vanlig ordning att jag jobbar och att det snart är helg för dem som jobbar vanliga veckor.
För mig betyder det att jag ska jobba hela helgen.
Men det är lika bra det då jag inte besitter några stora kvantiteter av det fenomen som kallas "Att ha ett liv".
Alla mina frön är sådda, balkongen är städad, vännerna har antingen flytt stan för länge sen eller så flyr dem idag.
Så det är likaväl att jag jobbar.
Bara för att klargöra, detta är inget bittert inlägg.
Oftast trivs jag ganska bra med den långsamma lunk som är mitt liv men ibland blir den fruktansvärt tråkig och jag saknar en del människor som bor alldeles för långt borta för att man ska kunna spontan-besöka för en kopp kaffe.

Så för att ha något att göra så städar och jobbar jag.
Nu ska jag tömma det sista på mitt kaffe och bege mig ut i solskenet.
(Får hålla tummarna för att vädret behagar stanna för dagen åtminstone!)

onsdag 13 april 2011

I'm on fire - Bat for Lashes

Helt. Jävla. Fantastisk!

Yta.

Det händer ofta att jag funderar så hårt på saker att jag nästan glider ur min egen kropp och plötsligt betraktar mig själv utifrån.
Varje gång blir jag lika förvånad.

"Jaha! Där sitter jag!"
"Så det är så jag ser ut, det är så jag uppfattas utifrån mina stilmässiga preferenser."

Ibland kan jag se mig själv utifrån och bli förälskad i den person jag är.
Medan jag andra gånger inser att det finns mycket mer till mig själv än min yta väljer att avslöja.

Ibland vill jag bara lämna mig och min yta bakom mig och återuppfinna mig själv på en annan plats.
Långt borta från de män jag älskat, långt borta från de vänner som varit närmst, långt borta från de jag kallar familj.
En ny plats, en ny personlighet.

Men så tittar jag en gång till och inser likt förbannat att jag ser lite sorgsen ut när jag tänker den tanken.

Onsdag.

Jaha.
Då var det tydligen morgon igen.
Sitter med tandborsten i munnen och grämer mig över att jag måste ut i regnet.
Usch.
Jag har sovit riktigt oroligt i natt.
Drömmarna har väckt mig hela tiden.
Inte mardrömmar direkt, men drömmar som var så realistiska att de skulle kunna vara på riktigt.
Det är lika obehagligt det.


Idag är det jobb mellan 7 och 16 som gäller.
Och jag vill inte.

måndag 11 april 2011

Måndag kväll.

Lykke Li – I Follow Rivers

Har numera blåa naglar och Lykke Li i öronen.
(Edit 12/4: Jag har inte dessa tingestar i öronen!! Jag har Lykke Li´s ljuva toner i öronen och jag har målat mina naglar blå! Kan ni sluta hacka på mig nu! :P)

Hennes musik har snurrat från morgon till kväll.
Hennes röst är magisk i såväl solsken som kvällsljus.

Har inte ens gett mig själv tid att tänka idag, och det har varit riktigt skönt.
En väl behövd paus från mina egna tankegångar.
Men det brukar bli så.
När jag målat är hjärnan tom.
Som om allt som låg bakom stängda ögonlock plötsligt är en färgexplosion på duk.
Som om alla minnen, önskningar och viljor är penseldrag snarare än fysiska känslor.

Lykke Li – Love Out Of Lust

Nu ska jag sakta försätta mig själv i en form av dvala för att orken skall finnas imorgon.

And i´m off.

Nu skiter jag i det här!
Jag drar bort till Ankan och hinkar kaffe istället.
Mycket trevligare än att sitta mol allena och lyssna på P3 och praktisk filosofi.

Ja.. Vi har för många valmöjligheter.
Så nu är frågan besvarad.

Nu drar jag!

söndag 10 april 2011

Utan betydelse egentligen.

Jag har målat över allt det där du inspirerade med konst lika abstrakt och osynlig som spåren du lämnade på min hud.
Jag har målat bort dig, och allt det där du var.
Jag har gömt det under många lager färg på samma sätt som man gömmer sprickor under spackel.

Du är nu dold, lagad och omvandlad till något nytt.

En sån där stund.

Jag vet inte vad jag tänker.
Jag vet inte vad jag känner.
Jag vet inte vad jag egentligen vet.

Så det är en sån där stund.

Förvirring ni vet.

lördag 9 april 2011

Det ljuva livet.

Dagen idag började med att jag inte hade aning om vad jag ville hitta på, jag slösurfade och försökte komma på någon form av mini-äventyr att fylla mina timmar med.
Jag ville fylla mina sekunder med leenden och skratt, men hur??
Och plötsligt ringde Frk. Vero, vi bollade lite idéer och plötsligt fann jag mig själv kokande kaffe och kanderades nötter och frön.
Äventyret var igång.

Vi åkte ut till Åhus, gick på lions (fyndade f ö världens klatschigaste 70-tals kruka i orange med mintgröna blommor på), hittade en liten loppis till men priserna och attityderna var inte till deras fördel.
Surare och mer tvär gubbe får man spendera lång tid med att försöka hitta.

Nåväl, vidare till stranden.
Fikapaus med smörgåsar, kaffe och massa gottis.
Sen en låååååång promenad utmed stranden, skor och kofta åkte av ganska snabbt.
Solen värmer ju ljuvligt idag, har tom bränt mig lite på näsan vilket betyder att fräknarna kommer att flytta in när som helst.

Nu är jag i alla fall hemma och har dragit igång dagens middag.
Veggieburgare med texmex-smak och guacamole.
Till detta serveras vin och kvinnlig gemenskap.
Det blir troligen respektabla mängder av båda alternativen.

Jag kan knappt bärga mig.

onsdag 6 april 2011

Relationer part one.

(Bilden; http://paleblueeyes.webblogg.se/)

Ack dessa relationer.
Dessa relationer vi formar till andra människor, av fri vilja, av nödvändighet, av hopp, av kärlek, av födsel.
Dessa relationer som formar våra liv, våra tankar och våra val.
Att de kan vara så svåra.
Så avancerade.

Så simpla.
Och ändå gör vi det så svårt.

Relationer, vare sig det är vänskap eller kärlek, eller båda är knepiga.
Man sväljer sig själv, vaktar sin tunga, av rädsla, av omtanke, av välvilja.
För att man bryr sig, eller för att man inte vill vara ensam, för att man vill någon väl.

Men genom att välja sina ord så skadar man ibland den viktigaste relationen man har.
Den man har med sig själv.
För den enda människan man måste vara helt sann mot och se i ögonen varje dag i resten av sitt liv är en själv.

Och det är i den relationen det blir som mest knepigt, för det är lättare att vara ärlig mot andra än vad det är att vara ärlig mot sig själv.
Men det är också betydligt lättare att skada sig själv än det är att skada någon annan.

Så relationer... Det är knepiga saker.

Mac Arnold & Plate Full O' Blues – Love And Relations

Karin Boye och min kärlek.

Idag kommer inspirationen från Underbara Clara och kommentarerna som lämnats till hennes blogginlägg.
De påminde mig om den dikt som gjorde att jag upptäckte poesin från första början, de påminde mig om varför jag älskar att skriva.
Karin Boyes ord sprängde min barriär när jag var typ 10, och jag bara älskade henne hämningslöst. Hennes ord var så vackra, så målande och allt som oftast så fick "hon" mig att gråta.
Så..
Tack!
Tack för att du gav mig en livslång kärlek, tack för att du fick mig att förstå att orden är mina vänner och för att du fick mig att förstå sprängkraften ett språk kan ha.
Tack!

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan  
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
                              och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna
                              och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
                              som skapar världen.
 

tisdag 5 april 2011

Mördande mormorsrutor.

Idag har jag haft Vero här i stort sett hela dagen och det har varit riktigt mysigt.
Vi har virkat, pratat, druckit mängder med kaffe, skrattat, ätit frukost och kakor.
Och gudarna ska veta att just det där har jag saknat, när hon hade åkt var jag så fylld med Full-i-fan och fniss att jag skrattande gick till affären och vrålade om bomber, soldater, hängbröst och gigolos.
Med Vero i telefon känner jag att jag måste tillägga!

Och imorgon ska vi på det hela igen.
Frukost, kaffe, banankaka och alldeles för många cigaretter.
Det känns som om livet är på väg åt rätt håll igen, snart kan jag kanske plocka upp en pensel utan att systemet låser igen.
Och det skulle vara fantastiskt!
Att kunna måla igen.
Att kunna andas.
Att kunna socialisera.

Vilket påminner mig om att jag borde höra av mig till vackra Frk L om vindrickande på fredag.
För det ser jag fram emot.
Trevligt sällskap, vin och avslappning, jag finner att jag inte är speciellt svårövertalad :)

Godnatt!

söndag 3 april 2011

Flitiga Lisa.. *hrm* Tess..

Känner mig som flitigheten själv idag.
Jag har planterat om mina blommor, sått mina tomatfrön, sått chili och avokado.
Jag har bakat muffins (det blev aldrig av igår, livet kom i mellan med lunch på kinarestaurang och smakrådstjänst på stan!).
Det enda jag inte hunnit med är att virka på mitt överkast, som jag ständigt längtar hem till.
Virkningen alltså. Inte det blivande överkastet, eller jo.. kanske det med.
Funderar dock på att dra upp det jag hunnit virka och göra mormors-rutor istället, känns som om det skulle gå snabbare och vara betydligt enklare än det jag försöker göra nu.
Kommer att bli en aning tungt att virka runt när det börjar bli riktigt stort.

Nåväl, jag finner säkert en lösning på det med.
Nu ska jag däcka ner på soffan en stund innan jag ska klä mig inför kvällens arbetspass.

Tudeluu!

lördag 2 april 2011

Saturday Morning Live.

Helg.
Igen!
Med risken att låta som mer av en tant än jag faktiskt är, herre min skapare vad veckorna går snabbt.
Jag hinner knappt med.
Men helgen kommer åtminstone gå snabbt och det uppskattas.
För jag ser fram emot nästa vecka, då står fikadejt med I på schemat.
För er som inte vet så är I min idiotiska tvilling.
Hon är typ 50-nånting och en av mina arbetskamrater på Diakoniforum, och hon är fantastisk!
Hon och jag slutar aldrig skratta när vi är på samma plats.
Och det är inte dåligt!

Nej, nu blir det jobb i några timmar och sen ska jag hem igen och baka muffins med Nutella och jordnötssmör.
Sen..
Blir det jobb igen!

fredag 1 april 2011

Tråkig och trött.

Charley Drayton – The Things I’ve Seen Today
Jag har en lång dag och en ännu längre helg framför mig.
7-16 idag, delad tur imorgon och kväll på söndag.
En låång helg.
Och jag som är trött redan innan helgen börjat, men detta är ju ett fall av att det kommer att gå för att det måste gå.
För det måste ju gå.
Men herre min skapare vad kaffe det kommer att gå åt.

Efter jobbet så tittar både Frk Vero och Ankan inom, så jag får väl försöka skaka fram någon form av kaka att bjuda på till kaffet.
Annat vore ju skamligt!