Min värld luktade sommarregn och brandrök igår.
Värmen hade hunnit ta sig ner i den gråa asfalten som täcker mitt bostadsområde, och när regnet började falla mot den varma marken uppstod en av de vackraste dofter jag vet.
En doft jag gärna sparat på flaska och luktat på när vintern känns lång.
Efter ett tag började hela luften bli grå och disig och den fräna doften av brand spred sig så hårt att den fortfarande sitter i min jacka.
Lustigt nog fungerar den doften väldigt väl ihop med sommarregn, det blir något drömskt över världen när kontraster möts.
De 2 dofterna känns som en lämplig beskrivning av mitt liv. Det ljuva och det fräna, det givande och det tagande. Mina olika faser av liv möttes en kväll i april, tog sig en vals och skiljdes åt när morgonen grydde över en grönare värld.
Det som var det allra mest verkliga och drömmande igår är idag endast ett minne och ett svagt leende i min ena mungipa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar