Nu är det jobb som gäller... Från 7 till 16.00.
Massa spring, massa prat.
Jag blir trött bara av att tänka på det.
Och ikväll är det tydligen fest. Hemma hos mig.
Fast det är inte så många som kommer verkar det som.
Jag är fortfarande inte säker på om jag ska ta det som en bra eller dålig sak.
Det innebär ju att riken för klagomål är mindre, men det krävs ändå lite människor för att det ska räknas som en fest.
Ta detta på rätt sätt.
Jag klagar inte över att jag har ett socialt liv, eller på bristen därav.
Jag klagar inte ens på att jag tydligen ska ha fest. Det bara blev så.
Det var inte ens i närheten av mina planer, men det blev så, och det kan nog bli väldigt trevligt.
Nu ska jag bara överleva fredagen, helst i en bit.
Om jag bara klarar mig fram till lunch så kan jag trakassera Ankan om lite kaffe som bränsle för resten av dagen.
Ja, det var väl planen.
På återseende!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar