Stridighet.

 ( Barbara Kreuger 1989) 

Jag känner mig ensam större delen av min tid. Det spelar ingen roll om jag är i ett rum fullt av folk eller om jag sitter mol allena med en pensel i handen och huvudet i skyarna.
Jag känner mig allt som oftast ganska ensam.
Det är inte det att jag saknar människor som bryr sig, att jag inte har kärlek i mitt liv. Det är inte det att jag är lämnad ensam, jag är sällan helt själv.
Men jag känner mig oftast ensam och utlämnad till min egen nåd. Jag mot mina tankar. Jag är min egen vapendragare mot mig själv.
Att vara sin egen största kämpe och fiende i ett är en tröttsam strid som oftast bara slutar med att jag känner mig än mer ensam.
För om inte jag förstår, om inte jag orkar, om inte jag klarar striden, hur ska någon annan klara av det?

Jag ska inte påstå att jag är ensam alltid, även jag har stunder då jag känner mig dels fullt tillfreds med att vara själv och dels har jag stunder då jag inte känner mig ensam alls.
En kväll med vänner kan jag leva evigheter på, en vacker låt kan bära mitt hjärta i flera dagar.
Ett vänligt ord från en vårdtagare kan göra hela min dag, men ibland så vill jag ha mer.

Oftast kan jag låtsas att jag inte alls är ensam, att saker inte rör mig i ryggen, att jag inte blir berörd av det som händer kring mig. Jag håller mitt huvud högt, håller känslor och tankar inne. Spelar mitt vanliga soliga och något sarkastiska jag men ibland.. Ibland hade det varit skönt att bara släppa charaderna och bara vara. Oavsett om det innebär tårar, skratt, ironi eller ilska.

Jag vill inte bli räddad av någon, jag vill inte basera hela min känsla av samhörighet på en person men ibland hade det varit trevligt att ha någon att dela med sig med. Någon man kan viska med, skratta med, leva med som känner till ens mörka dagar, som älskar ens ljusa dagar, som vill vara med när saker är gråa.

Men tills dess så fortsätter jag mitt liv som om kärleken aldrig hänt alls.
Som om ensamhet bara var ytterligare en ton i min melodi.
Som om världen ligger för mina fötter och bara jag kan stoppa mig själv.