Jag har jobbat hela dagen. jag har blivit kallad både för smal och tjock/fet slinka! Det är lustigt hur 2 olika människor kan titta på mig och se 2 vitt skilda saker. För i ärlighetens namn så är jag ingetdera. Jag är lagom. Så härligt svenskt, lagom, mittimellan, medel. Sticker inte ut på något håll, undviker ytterligheter.
Jag har varit tjock och fet, när jag var som tyngst stod vågen på 108 kilo blankt. Då tittade jag på mig själv och insåg att om jag fortsatte uppåt så skulle jag må as om ett par år..
Jag har varit nere vid 60 strecket en gång i tiden och då mådde jag också as.
Nu ligger jag på härliga 78 kilo, och stormtrivs 99% av tiden. Jag är lång, ståtlig och fruktansvärt nöjd med min kropp. Den är mjuk i kanterna på ett kvinnligt vis, den är ärrad av livet och den bär på massa kroppslig och biologisk kunskap. Jag kan t ex ta mig upp ur min egen säng, jag kan tugga och svälja mat, jag kan promenera till affären när jag vill det för att mina ben bär mig.
Jag har händer att skriva denna text med och en hjärna som fungerar och kan hitta de ord jag vill att den ska hitta åt mig. Jag kan drömma, jag kan sjunga (kanske inte alltid så himla vackert men jag kan!).
Nu ska jag gå och hämta min pizza, och jag ska njuta av den för att jag vet att jag kan det! Sen ska jag virka mormorsrutor och sjunka ner i min läsefåtölj och lyssna på grannarnas käbbel och Kombons stundvis frustrerade tjut (hon spelar tvspel..)
Hoppas att ni har en riktigt bra kväll...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar