Den stora rädslan.

Fyfe Dangerfield – Awake, Asleep - Bonus Track

Jag fattar inte att Han kan spöka med mitt huvud så mycket. Att Han kan sänka mitt självförtroende så mycket, så snabbt. Han gör mig osäker. På mig själv, på honom, på allt. Han kan så lätt få mig att fundera på min egen duglighet.
Min duglighet är min svaga punkt.
Min stora rädsla.
Att inte duga till, att inte räcka till, att vara otillräcklig och för lite för att vara det som behövs.
Ibland kan jag bli så förlamad av min rädsla att jag knappt vågar göra något som jag inte redan vet att jag klarar av.
Vissa dagar kan även den lättaste uppgift te sig som det svåraste hinder.
Att laga något nytt kan vara så svårt de dagar självförtroendet inte är på topp, att sy, att måla, att skriva, att socialisera är nästan omöjligt ibland.
Han drar fram mina rädslor på dåliga dagar, han gör mina små hinder till labyrinter.
Män har den effekten på mig, de lurar fram lilla fröken duktig.
Den där tjejen som så gärna vill vara bra på alla sätt och vis till den gräns att bakslag även av de minsta slag känns som fundamentala misslyckanden.
Det är mitt sociala arv antar jag. Att vara duktig. Att vara rädd för misstag och misslyckanden. Att bära med sig en inneboende rädsla av att vara otillräcklig.
Det kan vara så svårt att vara mänsklig när man försöker vara perfekt.
Jag är inte perfekt, jag kommer aldrig att vara det, men ibland känns det som om det är det jag måste vara för att räcka till.
Ibland är det som är lätt svårt, och ibland gör jag det svårare än det är.

Han gör det inte med flit, Han vet inte ens att Han gör det. När jag träffar Honom släpper jag garden och låter bli att spela och låtsas, låter bli att försöka, släpper tankarna, släpper ångesten, försöker vara den som finns bakom min rädsla, bakom min hets efter perfektion, bakom min fasad.

Han vet inte.
Han vet inte hur mycket kraft som går åt för att slappna av.
Men, jag offrar den kraften. Jag offrar den tiden.
För även om allt skulle gå åt helvete så kommer det att vara värt det.

Jag kommer att vara ett steg närmre den jag är bakom min egen yta.