Jag vet vad jag måste göra, men inte det så himla mycket lättare. Jag vet att mina val är väldigt få, men för min egen självkänslas skull så måste jag välja.
Jag gillar dig, väldigt mycket till och med. Jag gillar den jag är när jag är med dig, och jag gillar skratten vi delar.
Men..
Alltid dessa förbenade men..
Jag vet att jag måste prata med dig, men du och dina ögon gör det inte lätt för mig.
Jag tycker sånt här är svårt till att börja med och din närvaro gör inte det enklare.
Din blick har en förmåga att göra mig mindre än jag är.
Jag gillar dig, men jag vet inte vad det är som pågår.
Är jag en vän?
Är jag en vän med förmåner?
Är jag någon som du överhuvudtaget kan tänka dig att bli förälskad i?
Är jag Pussy-on-standby, en hang-around, ett nummer i telefonboken som bara är till nytta 02.55 när ölen slutar flöda och du inte vill sova ensam?
Vad är jag för dig?
Jag vet var jag står, jag vet vad jag tycker.
Men mina val är väldigt få, och ganska komplicerade när jag inte vet.
Jag vill inte göra ett beslut som jag kanske inte kan stå för, vare sig det betyder stanna, vänta eller gå..
Jag vet att valet är mitt, och att jag ansvarar för mig.
Men är det fel av mig att vilja slippa ånger?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar