Idag blir min truliga lilla syster 11 år gammal. 11... *suck* De växer upp så snabbt. Min surande, truliga, putta, frågvisa, näsvisa, "din rumpa är stor" syster har precis blivit ett år äldre, ett år envisare, ett år större. Ett steg närmre att bli en tonåring med allt det innebär. Hon hoppas på Hannah Montana saker och pengar. Men hon kommer inte få något av det av mig, av mig ska hon få ett presentkort på qualitytime med film/ bak och pyssel. Vidare ska jag ge henne alla mina lyckönskningar inför livet. Jag hoppas att hon växer upp till att bli en stark kvinna, att hon blir en tonåring med principer som inte slösar bort sig själv. Jag hoppas att hennes tonår blir enklare än mina och att hon hittar sin väg genom livet en aning mer smärtfritt än jag. Jag hoppas att hon förstår hur mycket hon betyder för mig, och hur mycket jag avgudar henne. När jag var som struligast i tonåren kom hon, en liten skrikig röd sak som hela tiden kröp i min väg. Men hon var anledningen till att jag slutligen hittade en väg, och en dag när hon är tillräckligt stor för att förstå så ska jag berätta hur mycket hon är värd. Hur vacker hon är, hur ljuvlig hon är när hon skrattar. Att hennes glädje är min glädje oavsett var hon finner den. Jag är fullt medveten om att detta låter som något en mamma troligen skulle känna för sitt barn, men detta är min känsla för min syster. Hon är min syster, min underbara syster och den som sårar henne kommer att få springa till världens ände för att undkomma valkyrian som jagar.
Jag älskar detta lilla blonda yrväder som är min syster. Grattis Syster Dyster.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar