Undrar vem som faller hårdast..
Den som springer från sitt förflutna hela tiden eller den som aldrig kommer därifrån.
För faller det gör alla, någongång..
Men vem faller först, och vem faller hårdast.
Vem kraschar?
Först?
Hur vet man vem som faller, och hur fångar man innan kraschen?
För mig finns det två sätt att sätta punkt för det som varit: förlåtelse eller accepterande. Mycket energi går åt till att antingen ångra eller försöka återuppleva det förflutna (eller drömma om framtiden.) Vi vet allt om nuet, ändå ser vi sällan den stund som är.
SvaraRadera