Heinz-effekten = Allt eller inget. Du vänder upp och ner på flaskan, antingen kommer det ingen ketchup alls eller så kommer allt i hela flaskan på en gång.
Allt eller inget.
Ungefär så fungerar jag också, fast mig behöver man inte daska i baken för att det ska komma något. Jag klarar att få allting ur systemet i alla fall.
Det där med att känna saker är nog det jag gör bäst, eller mest. Hur man nu väljer att se på saken.
Jag är en känslomänniska, jag kan inte stänga ner och vara sådär skrämmande logisk. Klarar inte ut det alls. Föredrar allt som har med känslor att göra över logik och mekanik, för jag kan inte relatera till döda ting.
Men att vara känslig (japp, det är jag det med!) har sina nackdelar också, saker som andra bara skakar av sig kan ibland kännas som den värsta sortens förolämpning mot mig. Jag blir lätt förolämpad, jag blir lätt ledsen, jag fäster mig mig väldigt snabbt vid människor. Jag kan lägga själ och hjärta i att ta hand om en främling endast för att den personen gör mig glad. Killar såväl som vårdtagare. Något jag dock saknar numera är förmågan att kunna bli riktigt arg, så där heligt förbannad som jag kunde bli när jag var yngre. Men nej, sånt gör inte jag. Däremot är jag fulländad i den fantastiska konsten av att gå runt och sura, att vara passiv-aggressiv. Vilket egentligen inte gynnar någon.
Sen har jag perioder då inget tycks komma ur mig, varken gott eller ont. Då jag helt plötsligt ställs inför funderingarna om allt står rätt till i mitt huvud. Perioder då jag till slut lyckats stänga ner hela systemet och bara existerar i min samtid. Då jag inte bryr mig om varken ilska, kärlek eller andra människor, men till slut kommer det alltid något som ser till att jag blir känslomänniskan Tess igen.
Ohwell, perfekt är jag då sannerligen inte men jag är i alla fall jag. Med alla känslor och allt. Så om ni får mig, så får ni en kvinna med nerverna på utsidan av kroppen, en kvinna som skrattar hysteriskt åt samma skämt som en 4åring, som lever sig in så mycket i filmerna hon ser att hon blir helt förkrossad när någon dör.
Massa känslor, massa känslomässigt bagage.. Men.. Om ni är snälla mot mig så kommer jag att ta hand om er för evigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar